Straffskalor vid narkotikabrott | Vilken straffskala gäller?

Är du eller någon i din närhet misstänkt för narkotikabrott och i behov av juridisk rådgivning? 

Vilka straff kan man få om man döms för narkotikabrott? Här gör vi en grundläggande genomgång om vad som gäller.

Straff för narkotikabrott varierar stort – det kan handla om allt från böter till långa fängelsestraff. Vilket straff det blir beror helt på vad brottet består och vad som har hänt i det enskilda fallet.

Fyra straffskalor

Narkotikabrott regleras i Sverige av Narkotikastrafflagen. I den finns det fyra olika straffskalor för narkotikabrott. På skalan finns dessa fyra grader av brott:

• Ringa narkotikabrott, som ger böter i fängelse i upp till och med sex månader.

Ett typiskt exempel på ringa narkotikabrott är eget bruk, som endast kan skada brukaren själv. Straffet för eget bruk är alltid detsamma, 30 dagsböter, oavsett vilken sorts narkotika man har tagit.

• Narkotikabrott av normalgraden, ger fängelse i minst 14 dagar och som mest tre år.

Om brottet enbart benämns just ”narkotikabrott” så är det normalgraden som det syftas på. Exempel på denna mellannivå är överlåtelse av mindre mängder narkotika eller innehav av minst 5 gram amfetamin eller 50 gram hasch eller marijuana (cannabis). Leder i normala fall till fängelsestraff. I vissa fall kan dock skyddstillsyn med vårdföreskrift bli aktuell. I vissa mindre allvarliga fall kan man också dömas till samhällstjänst. Om den inte sköts av den dömde, så omvandlas samhällstjänsten till ett fängelsestraff.

• Grovt narkotikabrott. Leder till fängelsestraff i lägst två år och som högst sju år.

Grova narkotikabrott leder alltid till fängelsestraff, utom i vissa undantagsfall, då det kan bli fråga om en mer ingripande skyddstillsyn. Ett brott bedöms som grovt av flera olika anledningar. Det kan handla om att det har varit en del av en större narkotikahandel, det kan handla om en större mängd narkotika exempelvis. En annan anledning till att brottet bedöms som grovt är att det är särskilt farligt eller hänsynslöst, exempelvis att det är riktat till ungdomar.

Svårt att definiera gränserna

Det är svårt att peka på en tydlig gräns på var skillnaden mellan narkotikabrott av normalgraden och grovt narkotikabrott ligger. Domstolarna måste idag ta hänsyn till alla de olika omständigheter som finns i de respektive fallen.

Här är några exempel på omständigheter som kan vara av betydelse för straffsatsen:

• Har brottet skett i syfte att göra vinst?
• Handlar det om stora mängder narkotika?
• Ligger eget bruk helt eller delvis bakom brottet?
• Under hur lång tid har användandet eller förvaringen av narkotikan ägt rum?

Mängdresonemanget finns fortfarande kvar när det handlar om att bestämma straff för narkotikabrott. I många fall är det så att det inte finns så många andra omständigheter att beakta än just mängden narkotika som hanterats.

Gränserna för mängdresonemang ser idag ut så här:

• Amfetamin 500 gram.
• Cannabis 5 kilo.
• Kokain 100 gram

Vid hantering av större mängder än dessa döms man i regel för narkotikabrott. Renhetsgraden kan även påverka dessa gränser åt båda hållen.

• Synnerligen grovt narkotikabrott. Döms man för detta får man sitta inne länge, som minst sex år och som längst tio år.

Synnerligen grovt narkotikabrott är en gradering som infördes 2016. Är avsett för allra grövsta knarkbrotten. Organiserad brottslighet där det hanteras stora mängder narkotika i kommersiellt syfte är det vanligaste exemplet. Men även här är försäljning riktad till ungdomar betydelse för klassificeringen. Ger man bort gratis knark till minderåriga för att skapa en ny marknad kan det anse som synnerligen grovt. Även knarkhandel via nätet och sociala medier anses ofta som allvarligt, eftersom målgruppen då ofta är unga.

Bestäms av olika faktorer

Vilken straffskala, och då vilket straff, som blir aktuellt bestäms av ett antal olika faktorer. Vilken hantering av narkotika det har handlat om är en viktig faktor. Innehav, överlåtelse, smuggling? Vilken roll man har haft i hanteringen är också viktigt för vilken straffskala det hamnar på.

En annan betydande faktor är vilken typ av narkotika som hanterats vid brottet. Hasch, heroin, amfetamin eller något annat. Mängden narkotika som har hanterats har självklart också stor betydelse för vilket straff som blir aktuellt.

Marknadsföring ger högre straff

När det gäller hanteringen så anses handlingar som gör att narkotikan kommer ut på marknaden som allvarliga och ger därmed ett högre straff. Överlåtelse anses därför allvarligare än eget bruk. Vilken målgrupp man har för narkotikan har självklart också betydelse, det ses som allvarligt om man riktar in sig på ungdomar. Rollen man har haft i hanteringen spelar också roll, har man haft en ledande roll i en knarkliga så riskerar man att åka på ett hårdare straff.

Vad gäller knarket så gör man en bedömning hur farlig den är för brukaren. Vissa droger är med beroendeframkallande än andra, vissa ger hög risk för biverkning eller i värsta fall överdoser. Heroin anses exempelvis vara farligare än narkotikaklassade lugnande tabletter. Hantering av heroin ger därför generellt sätt högre straff än andra droger som anses vara mindre riskfyllda.

Stora mängder heroin ger höga straff

Ett exempel på detta är ett uppmärksammat fall från 2017. Fyra personer greps av efter att ha genomfört flera tågresor mellan Stockholm och Köpenhamn. Efter tips från tullen slog polisen till och beslagtog personernas väskor. Där hittades uppmärkta yoghurtförpackningar som innehöll sväljkapslar med heroin och kokain. Totalt beslagtogs 2,3 kilo heroin och 3 kilo kokain. Smugglingen ska dessutom  ha skett vid ytterligare ett 30-tal tillfällen.

De fyra personerna dömdes alla för synnerligen grovt narkotikabrott, två till fängelse i sex år, de två andra till åtta år. Den stora mängden, de farliga drogerna och brottets hänsynslösa art gjorde att rätten betraktade smugglingen som synnerligen grov. De dömda personerna bodde utomlands och dömdes även till utvisning från Sverige i 15 år.